Detta duger inte, och det räcker förstås inte med att vara bra på miljövänligt byggande.

Här ett klipp från Boverket om byggandet efter finanskrisen, som också bekräftar att det byggs för lite, särskilt i storstadsområdena.

Jag tror att det vore bra med fler aktörer på byggmarknaden, gärna utländska, och då får man säkert också se över de byråkratiska processer som gäller för bostadsbyggande, “från ax till limpa” där själva detaljplaneprocessen och tillgängligheten på byggklar mark är viktiga delar. Och varför inte också sänka momsen på bostadsbyggande?

Jag tycker allt detta är viktiga delar i en debatt som handlar om att var och en ska kunna ha tak över huvudet och en trygghet i livet i form av en egen bostad. Att skattebefria andrahanduthyrning borde, som Magnus skriver, vara en åtgärd som ger resultat på kort sikt. Jag går personligen inte riktigt “igång” på Peters förslag om investeringsstöd eftersom jag befarar att det inte får bostadsmarknaden att fungera bättre.

Däremot skulle jag gärna se en debatt om att halvera byggmomsen på motsvarande sätt som vi i Centerpartiet vill halvera restaurangmomsen – gör det billigare att producera det som vi vill ha mer av helt enkelt!  Tyvärr är debatten om byggmomsen något slumrande försiktig uttryckt men kanske med dagens olika inlägg att vi kan vända på stenarna.

Det stora underliggande problemet som jag ser det är att det byggs alldeles för litet i Sverige, och jag kan tänka mig att använda skatte- och momssatser för att försöka komma runt detta. Sen vet jag att branschen har gjort en del för att sänka sina kostnader också, det har ju varit ett väldigt viktigt område för förbättringar om man säger så – och fortsätter möjligen att vara det. Även konkurrensen på bostadsmarknaden är ju en annan grundläggande förutsättning som jag ser det.

Alla dessa entreprenörer tillför valfrihet och kvalitet till välfärden, och förtjänar att betraktas som välfärdens hjältar!

Ja. Du läste rätt. Och varför? Jo, för att det ska finnas offentliga alternativ att välja på. Men kräv inte fler förklaringar av mig, det stinker tillräckligt kring detta förslag för att få mig att vilja stänga detta blogginlägg snarast. Kontentan är i alla fall  att kommunen i Sjöbo ska öppna frisörer, klädbutiker, bilverkstäder … ja det finns enligt vänsterpartisten så mycket att göra att skatten säkerligen nu kommer behöva chockhöjas. Äntligen. Eller?

Det kan ju vara värt att betänka för de som tänker rösta på Socialdemokraterna, till exempel. Åtminstone i Sjöbo.

(V): Vi måste stoppa utförsäljningen av den allmänna välfärden; den har lett till privata alternativ för de rika och en alltmer stressad arbetssituation i det kommunala. (MP): stockholmarnas valfrihet [ska] värnas genom en mångfald av aktörer.

Får stockholmarna valfrihet eller inte vid ett maktskifte?

Inte bara är det så att sex av tio svenskar vill behålla avdragsrätten för hushållsnära tjänster. Vi vet idag också att det är många personer som tack vare denna reform går från utanförskap till gemenskap, dvs får ett jobb. Almega skriver i en rapport t ex att “hela 9 av 10 nyanställda i hemserviceföretag kommer från tidigare arbetslöshet”.

Och vänsterpartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill av allt att döma avskaffa avdraget för hushållsnära tjänster.

Det finns all anledning att försöka öka möjligheterna för svenskarna att få råd med hemservice. Och det verkar bli en viktig fråga i valet.

Rickard Nordin för också rimliga resonemang kring hemmet som en avdragsgill zon. Läs även Annie Johansson.

Istället borde insatser göras för ökad konkurrens, sänkt byggmoms och friare hyresreglering.

Rött ljus för byggandet? (Foto William Couch)

Läs Magnus Andersson, Dick Erixon.

Läs även mitt tidigare inlägg.

Läs även Annie Johansson, Magnus Andersson.

Naturligtvis stämmer det att arbetslösheten har ökat senaste året – var det någon som hade väntat sig att Uppsala skulle ha förbättrat sin arbetsmarknadssituation under rådande omständigheter med internationell finanskris och massvarsel på många orter i Sverige?

Alliansen har gjort avsevärt, både på kommunal och nationell nivå, för att förbättra företagsklimatet och göra det enklare och billigare att anställa människor. Vänsterpartierna (S), (V) och (MP) glömmer att nämna ett antal fundamentala fakta i målet:

• Från sep 2006 (alliansens tillträde) till nov 2007 minskade antalet arbetslösa från 3977 till 2564, en minskning med 36 procent
• Den öppna arbetslösheten i Uppsalaregionen var för åren 2005 (vänsterstyre), 2006 (maktskifte) och 2007 8.3, 7.7 respektive 5.9 procent
• I Svenskt Näringslivs företagsklimatindex var Uppsalas placering för åren 2005 (vänsterstyre), 2006 (maktskifte) och 2007 i tur och ordning 204 – 195 – 130

Så vilka förslag har då vänsterpartierna att erbjuda Uppsalaborna som alternativ till Alliansens jobbpolitik? Det som nämns i artikeln är: “att medlen för arbetsmarknadsinsatser används på ett mer effektivt sätt och att utbildningsinsatser och kunskaper i att starta och driva företag  ökar. Vi vill till exempel ge ungdomar en möjlighet att få ett sommarjobb och på så sätt få in en fot på arbetsmarknaden och skaffa sig erfarenhet.”

Läsaren får själv avgöra potentialen i dessa förslag…

De glömde dock nämna att de vill ta bort de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga och nya svenskar, liksom avdraget för hushållsnära tjänster. För att inte tala om de återställare som lär vänta i form av skatthöjningar efter Alliansens jobbskatteavdrag.  (En reform som förresten Riksrevisionen nyligen konstaterade beräknas öka antalet arbetade timmar med 2.6 procent.) De glömde också nämna regeringens arbete med nya gymnasieskolan som kommer vara avsevärt mer inriktad på att göra varje elev förberedd för arbete.

Låt oss inte heller luras av hur pass viktigt vänstern tycker det här med tillväxt är. I Miljöpartiets partiprogram står att läsa bland annat:

• Införande av sex timmars arbetsdag
• Alla ska också ha rätt att sänka sin arbetstid och arbeta deltid
• Dispens för större övertidsuttag ska vara undantag

Det är då man börjar förstå vad Maria Wetterstrands uttalande tidigare skulle innebära i praktiken (”Att prioritera mer tid med vänner och familj framför mer konsumtion är något vi borde uppmuntra fler till med de politiska verktygen vi har.”)

Att utlandsfödda lyckades hitta jobb snabbare via en privat förmedlare förvånar mig – tyvärr – föga efter att ha tagit del av verklighetsbilder av hur dessa ibland blir bemötta på Arbetsförmedlingen. Frågor som “Är du verkligen säker på att du inte uppbär någon ersättning?” eller “Varför har du inga papper från Migrationsverket med dig?” kan upprepas flera gånger och undanröja varje tvivel på att det skulle vara fråga om en opartisk bedömning som görs av en professionell arbetsförmedlare vars målsättning är att hjälpa människor framåt.

Dessutom var de facto arbetssökarna som gick till de privata alternativen mer nöjda – en kvalitetsindikator som brukar användas flitigt i Sverige när det gäller den offentliga sektorn.

Konkurrens även på det här området skulle på sikt förmodligen göra att vi slipper onödig byråkrati, långa väntetider och kanske också en del diskriminerande bemötande. Så … ja tack!