På Centerpartiets kommundagar i Västerås diskuteras idag visionen om Nybyggarlandet Sverige och hur Centerpartiet kan göra det enklare att leva och verka i Sverige och Huddinge. Maroun Aoun från IFS ofh Martin Ådahl från FORES var några av talarna.
Även i Huddinge är det dags att göra det enklare för nya svenskar att snabbt kunna leva sina liv på det sätt de vill. För att göra detta behöver vi, tror jag, bli bättre på att samverka med föreningsliv och arbetsförmedling, men även med företagarna som vill anställa de nya personer som kommer hit.
Som Centerpartiet har skrivit om tidigare är Kom Samman i Flemingsberg, Huddinge, ett spännande exempel på öppen integrationsverksamhet för nyanlända.
Idag genomförde SIOS tillsammans med Afrosvenskarnas Riksförbund en konferens om den nationella överenskommelsen inom integrationsområdet. Diskussionerna handlade om hur viktigt det är med ett rikt föreningsliv, att koppla samman föräldrar med skolan bättre och att framför allt underlätta för utlandsfödda pojkar i skolan. Ett hundratal föreningsaktiva, beslutsfattare m fl deltog.
Amelie von Zweigbergk, statssekreterare på utbildningsdepartementet, berättade t ex om sjupunktsprogrammet för sfi, Skolinspektionens granskningar av våra skolor och förskolelyftet. En sak som väckte intresse var pojkarnas sämre betyg och skolans ansvar för detta, illustrerat bl a i DEJA-delegationen.
Roy Melchert från SKL hoppades att överenskommelsen blir mer känd och att den blir verklighet på lokal nivå. Roy menade dels att det finns mycket samverkan mellan kommuner och föreningar som hela tiden sker, dels att det går att sprida goda exempel bättre. Ett exempel är “Samverkan vid mottagande av nyanlända invandrare“, en rapport från SKL. Ett exempel i rapporten är KomSamman i Flemingsberg. Från exemplen i rapporten lyfte Royatt långsiktighet och ömsesidigt förtroende är viktigt i samverkan.
Julio Fuentes, verksamhetssekreterare för SIOS, gjorde också en dragning kring SIOS verksamhet. Från den ideella sektorn beskrev Pia Redlund, Sociala missionen, organisationernas utgångspunkter och även saker som parterna inte är överens om. T ex finns det olika definitioner av “nyanländ” där de frivilliga organisationerna har en bredare ingång.
För egen del tar jag med mig frågan om samverkan till Huddinge och välkomnar idéer från såväl enskilda personer som grupper och föreningar!
Slutligen kan man väl bara säga att den värme och det engagemang som visades idag på denna konferens kontrasterar något ofantligt mot det vi får läsa om Sverigedemokraterna: DN, DN, SvD.
Idag hade jag förmånen att besöka KomSamman i Flemingsberg, Huddinge, som öppnar dörrarna för hela familjer att umgås och göra aktiviteter. Det är sprunget ur en önskan att öka integrationen genom att ge nya svenskar, och andra, möjlighet att träffas och göra sånt som de gillar. Lokalerna som används är Svenska Kyrkans och de ligger mittemot fritidsgården Ung Zon precis i Flemingsbergs centrum.
Idag skriver mina partikollegor Abir Al-Sahlani och Stina Bengtsson, båda Centerpartiet alltså, på SvD om hur minister Billström (M) förhalar och försvårar frågan om rätt till vård för papperslösa. Det är inte alls bra eftersom frågan i grunden gäller alla människors lika värde och att vård är något som inte ska nekas någon i vårt land. Abir och Stina skriver:
Utredarens uppdrag var inte att ta reda på om papperslösa skulle få rätt till vård, utan hur en sådan tillgång till vård skulle se ut. Därför var det inte heller naturligt att lägga tyngdpunkten på de kostnadsberäkningar som Tobias Billström efterlyser. För oss känns dock Moderaternas agerande mer som en dimridå. De vill inte att papperslösa ska få rätt till vård och därför drar de nu hela ärendet i långbänk.
Det blev en historiskt glädjefylld stämma och inte minst festen igår kväll blev till en hejdundrande tillställning. För egen del har jag deltagit i arbetat med förnyelseprogrammet Nybyggarlandet Sverige och jag förde bland annat fram frågan om att studiemedelsberättiga sfi-undervisning vilket var roligt att stämman ställde sig bakom som ett utredningsuppdrag. Centerpartiet tog flera ställningstaganden för ett mer öppet Sverige, bland annat genom att slopa kopplingen till ett visst yrke när man har fått ett arbetstillstånd.
Två motioner från Huddingecentern om att barn som tar centralstimulerande mediciner ska få rätt till specialkost samt att Centerpartiet ska arbeta fram ett barnrättspolitiskt program blev väl mottagna av stämman.
Nedan visar centerpartisterna hur man festar!
Tillsammans med ett soligt väder och besök av de andra tre allianspartiledarna blev denna dag smått historisk eftersom det var första officiella mötet med Annie Lööf och de andra tre. Riksdagsledamot Emil Källström höll i en bejublad utfrågning som gjorde att de fyra partiledarna fick lära känna varandra lite bättre – vem hade t ex trott att Jan Björklund i sin ungdom engagerat sig i elevrådet emot att ha skolk på betygen!
Det var stort mediaintresse för de fyra partiledarna efter utfrågningen.
Därmed sätter vi punkt för en centerstämma som hade allt – gemenskap, debatter, fest, förnyelse och en känsla av att vara med och skriva historia.
Äntligen har Centerpartiet fått en ny partiledare! Annie Lööf har en otrolig förmåga att förklara den varma och gröna politik som Centerpartiet nu förnyar. Stämningen på partistämman har aldrig varit bättre och det märks att partiet nu sluter upp på ett fantastiskt sätt bakom vår nya ledare.
För egen del så deltar jag i diskussioner kring Nybyggarlandet Sverige och arbetar i kommittéarbetet innan stämman med att förbereda förslagen på området till partistämman. Huddinge och Sverige behöver fler som bidrar och därför behöver vi ordentligt med öppenhet för att locka till oss nya svenskar. Bland de frågor stämman tar ställning hör:
* Ökad arbetskraftsinvandring
* Slopa kopplingen till ett visst yrke vid arbetstillstånd
* Slopa studieavgiften för utländska högskolestudenter
* Utred om att studiemedelsberättiga sfi
Den sistnämnda frågan har jag själv drivit och i övrigt är det frågor som finns med i förnyelseprogrammet.
Jag måste medge att motstånd mot något ibland kan ge intryck av en stor tydlighet, även för ett politiskt parti. Jag tänker på Sverigedemokraterna (SD) och deras motstånd mot muslimer, som har kopplingar till Counter jihad-rörelsen enligt två aktuella artiklar i SvD av Jesús Alcalá och Toby Archer.
Den förstnämnda artikeln har inga kommenterar publicerade; “Kommenteringsfunktionen på den här artikeln har stängts av eftersom tonen i diskussionen inte var enig med SvD:s regler”.
Tydligheten ja, det är säkert detta som lockar en del människor till SD, men som Archer skriver så är grupperna som knyter sig själva till counter jihad-rörelsen en brokig skara människor som har det gemensamt att de vill skapa ett kulturkrig mot inte bara muslimer utan mot stora delar av etablissemanget som har öppnat dörrarna för invandringen.
Ur Alcalá: Det blir tre nya internationella möten: Wien (2008), Köpenhamn (2009), Zürich (2010). Samtliga möten formar sig till pläderingar för radikalare kraftmätningar med fienden. I samtliga möten deltar sverigedemokrater. I 2009 års Köpenhamnsmöte deltar Ted Ekeroths tvillingbror Kent i egenskap av internationell sekreterare för Sverigedemokraterna. Med sig har han ”Conservative Swede”. Det är ett hemligt arbetsmöte. Man diskuterar värvning av sympatisörer, presenterar en ”Counterjihad for beginners” och introducerar en lista över handlingar och åtgärder – ”housewife’s kit” kallad – som vem som helst kan utföra med liten risk för egen del. Mest tid ägnas vikten av att tvinga motståndarna till ett ”idéernas krig” och vikten av att bruka ”controversial and provocative tactics”. (Minnesanteckningar publicerade på Gates of Vienna 23/5 2009)
Och samtidigt vet vi att endast en mycket liten andel av terrorattacker de senaste åren har organiserats av någon med Jihad som uttalat mål.
Jag undrar om SDs väljare tycker det är tydligt nog vad partiet vill?
Folkpartiets riksdagsledamot Hans Backman skriver på Teknik Debatt och föreslår att gäststudenter ska kunna beviljas uppehållstillstånd för att inte vi ska förlora mer kvalificerad arbetskraft. Det låter strålande, samtidigt som Centerpartiets Annie Johansson och Ulrika Carlsson har skrivit att det sjunkande antalet utländska studenter i Sverige föranleder att se över strategin. Inte minst för att lyckas med integration och ökadtillväxt så är det viktigt att nya idéer och människor från andra länder har möjlighet att studera här.
I samma artikel beskriver Backman de förslag som Jan Björklund presenterade i Almedalen dvs att öka arbetskraftsinvandringen för de som har startkapital, en mastersutbildning och kan flytande engelska. Jag anser att det vore utmärkt med ökad arbetskraftsinvandring, men varför inte också inom yrken som inte kräver en mastersexamen?
På Migrationsverkets hemsida kan vi se hur beviljade arbetstillstånd idag ser ut, jag klipper in en bild på de vanligaste yrkesgrupperna och varifrån de kommer:
Totalt 7199 personer varav cirka 60 % för yrken som kräver en särskild yrkesutbildning eller mer. Samtidigt skulle våra tjänsteföretag kunna utvecklas även om fler utan en mastersutbildning fick möjlighet att komma hit och söka jobb. Gärna mer arbetskraftsinvandring, men inte bara begränsat till de som har en mastersexamen.
Det har blivit dagas att summera årets Almedalsvecka! Vädergudarna var ganska snälla mot oss som tog oss till Gotland denna gång och veckan bjöd på rekordmånga aktiviteter. För min egen del förberedde jag mig genom att välja ut de seminarier som verkade mest intressanta och jag delar här med mig av några tankar kring dessa.
Ett av de mer intressanta seminarierna var det som Ungdom mot rasism anordnade och som skulle handla om rasism men som statssekreterare Jasenko Selimovic (FP), längst till höger, fick att handla om det som hans debattartikel i DN också handlar om. Jag tycker att hans försök vrida debatten från rasism till nationalism var väldigt välgörande och att han har helt rätt i att vi är många som behöver föra en diskussion om svenskheten. Dessutom hade Jasenko en viktig poäng i att invandrare som kommer till Sverige måste bli sedda som svenskar, på något sätt, och bli välkomnade med en förväntan på att de ska leva sina liva här, och inte livnära drömmen om att återvända. Caroline Szyber från (KD) var också med (mitten) och skriver här.
Sen – naturligtvis – ett videoklipp som jag spelade in under Maud Olofssons “avskedstal”, som det har blivit benämnt. Och inte helt orätt förstås eftersom detta är kanske det sista riktigt publika tal som Maud Olofsson håller i sin roll som partiledare för Centerpartiet. Tack för allt, återigen, Maud.
Lika naturligt är det tycker jag att klippa in en bild på Annie Johansson, som jag önskar all lycka till under sommaren när hon, liksom de andra nominerade till Centerpartiets partiledarpost, ska fundera och ta höjd för kommande utmaningar. Annie var i denna utfrågning hos Aftonbladet lysande, med både rappa och sakliga svar.
Huddinge kommun var också på plats med ett seminarium om Ung Företagsamhet, som lockade många besökare och som efteråt gjorde att många stannade kvar över en timme på plats för att diskutera.
Jag deltog också i “Att leva med elbil – träffa någon som vet!” som arrangerades av Vattenfall och där den numera ganska berömda familjen Lindell berättade om hur relativt enkelt det hade varit att både ställa om till att ha en istället för två bilar, och hur det är att verkligen köra elbil dagligen. Volvo C30 Electric var den som de hade kört och de lyfte framför allt fram hur tyst bilen är och hur pigg den är. Vattenfall marknadsförde One tonne life-projektet där familjen Lindell har strävat efter att minska sina utsläpp.
Vårdföretagarna arrangerade också en intressant diskussion om personlig assistans där Centerpartiets ordförande i socialutskottet Kenneth Johansson var en av dem som deltog. Branschföreträdare, brukare och Försäkringskassan hade något olika ingångar i frågan och det saknades inte idéer på hur systemet skulle kunna förändras. Fusket med ersättning kom upp flera gånger, liksom behovet att ha lika villkor för kommunala och privata utförare.
Sen var Anders Johnsson (till höger) en av deltagarna i Centerpartiets välbesökta seminarium om Nybyggarlandet Sverige, som genomfördes på Clarion hotell. Fredrick Federley ledde seminariet som lyfte fram invandrares bidrag till Sverige genom historien och som underströk vikten av att få vara den människa man är med de förmågor och erfarenheter som man har, och inte bli sorterad efter ursprung. Andra deltagare var Petter Hojem från FORES, Maroun Aoun från Internationella företagarföreningen, Sonja Inan som är egenföretagare och Susanne Urban från Linköpings Universitet.
Ett av de mest intressanta seminarierna som jag var på handlade om Life Science-industrin och varför Sverige inte kan utveckla fler växande företag inom denna bransch som många av oss uppfattar som relativt framgångsrik. Allan Larsson från Lunds Universitet deltog och berättade om den satsning som har skett i Lund och Malmö efter att bl a Astra Zeneca lade ner sin verksamhet där, och även om inte fokus under detta seminarium låg på Ideon Medicon Village så låg det lite i luften. I övrigt deltog Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Jan Edling, Vinnova och Ashkan Pouya, Serendipity. Diskussionen var påtagligt självkritisk och med den globala konkurrensen i blickfånget menade alla att samverkan måste bli bättre och att staten också borde ha en tydligare vision för Life Science i Sverige, om den ska kunna hålla en internationellt stark position framöver.
Avslutningsvis delar jag gärna med mig en bild på Johan Magnusson, Centerpartiets kommunalråd i Upplands Väsby, som tillsammans med kollegor från kommunen berättade om hur och varför fler kommuner borde miljöcertifiera sig. Huddinge kommun för en sådan diskussion just nu och kan säkert hämta erfarenhet från Johans gäng.
Slutligen deltog jag också i en del seminarier kring social hållbarhetsfrågor, narkotika och småföretagare i upphandlingar. Det blev tre mycket späckade dagar under en vecka som är unik i sitt utbud av intressanta seminarier.
Ta del av Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Annie Johanssons tal i riksdagen.
Annie lyfte bland annat upp att de höga ingångslönerna skapar en tuff situation för många unga och nya svenskar och att även arbetsrätten måste ses över. Hon underströk också att nya jobbskatteavdrag måste gå till de som har lägst inkomst.
Ett utdrag:
Studier under senare tid har visat att ingångslönerna är ett större problem än vad man tidigare har trott, inte minst inom vissa tjänstebranscher. De höga ingångslönerna, i kombination med en sammanpressade lönestruktur, försvårar för svaga grupper att få fotfäste på arbetsmarknaden. Här måste parterna, i likhet med IF Metall, ta sitt ansvar så att fler kan få jobb och egen försörjning och därmed bidra både till sin egen och till Sveriges utveckling.
Forskning visar också tydligt att en hårt reglerad arbetsrätt missgynnar svaga grupper. Därför behöver arbetsrätten reformeras och turordningsreglerna slopas. Vidare måste vi stärka Sverige som kunskapsnation – från förskolan till spjutspetsforskningen – och förbättra kopplingen mellan skola och arbetsmarknad med praktikplatser och lärlingsjobb. Ju lägre utbildning, desto större är risken för arbetslöshet och utanförskap. Det är en trend som vi måste bryta för att alla ska få chansen på morgondagens arbetsmarknad.
Ett stort problem med den strukturomvandling som följer i globaliseringens spår är att den tenderar att skapa en tudelning på arbetsmarknaden. De nya jobb som växer fram blir allt mer specialiserade och har högre kunskapsinnehåll, samtidigt som de enklare jobben har blivit färre till följd av nedläggning eller utflyttning. Det gör det än viktigare att förstärka drivkrafterna att arbeta för dem med de lägsta inkomsterna, så att det lönar sig bättre att gå från utanförskap till arbete. Även efter de fyra jobbskatteavdragen är tröskeleffekterna på den svenska arbetsmarknaden mycket höga i ett internationellt perspektiv. Eventuella ytterligare jobbskatteavdrag bör därför riktas särskilt till dem med de lägsta inkomsterna.
Idag fick jag ett utskick från Sverigedemokraterna (SD) i brevlådan och Martin Nigals, tidigare ordförande för Drevvikenpartiet, uttalar sig varför han har valt att bli medlem i SD. Han har tidigare sagt att SD inte alls är främlingsfientliga och säger sig nu vara imponerad av SD:s riktlinjer för kommunpolitiken. Spännande minst sagt, särskilt som det via deras hemsida är mycket svårt att få någon klarhet i vilka frågor de driver lokalt.
Nigals säger att vi tar in får många invandrare från “kulturellt avvikande länder”, en omskrivning förmodligen för människor som är för annorlunda jämfört med Nigals som har sitt ursprung på närmare håll. På andra sidan av flygbladet säger samtidigt SD att invandringen ska kraftigt begränsas och det ska bli lättare att utvisa människor. Jag vill gärna påminna läsaren också om hur Arnold Boström, SD-ledare i Huddinge, i kommunfullmäktige tidigare i år försökte förklara varför invandrare som är läkare och sjuksköterskor inte behövs i Sverige. Det lyckades han väl inte riktigt med, kan man säga.
Sverige och Huddinge behöver fler människor som vill bidra och som har andra erfarenheter än enbart från Sverige. Detta ställer höga krav på att flyktingmottagning, SFI mm fungerar, men i en alltmer globaliserad värld är det snarast mer invandring som behövs.
