Idag drog Huddinges demokratidagar igång och Centerpartiet bjöd in till samtal med Magnus Andersson från Solna som har skrivit en bok om vad ungdomar i andra länder – som han själv har besökt – drömmer om och vad de anser om klimatutmaningen. Just så heter förresten hans bok, och jag tror att vi i tider av globalisering och ekonomisk kris är alltmer betjänta av internationella utblickar.

Det finns förmodligen de som tror att Huddinge och andra kommuner kan styras utan kunskap om andra delar av världen. Det tror inte jag, och kvällens inbjudan var ett sätt från Centerpartiet att bidra till floran av seminarier dessa dagar.

Missa inte Per Ankersjös och Magnus Anderssons inlägg om detta på Svenska Dagbladet.

Huddinge kommun halkar ner 25 (!) placeringar på årets ranking från Svenskt Näringsliv över företagsklimatet i landets kommuner. Som centerpartist och en av ledarna i den politiska majoriteten i Huddinge kommun vill jag därför att kommunen vässar sitt arbete genom t ex regelförenkling och på annat sätt bättre stöd för att göra det enklare att vara företagare.

Magnus Andersson, kommunalråd (C) i Solna – kommunen nr 1 i denna undersökning även i år – skriver också om hur han som centerpartist och Solnabo vill utveckla företagsklimatet ännu mer.

Jag är övertygad om att Huddinge har en del att lära från Solna om hur man når en topposition på denna ranking. Nu finns för all del andra rankingar men oavsett exakt placering så är det viktigt för Huddinge och hela Södertörn att svara på den utmaning som kommunerna norr om Stockholm ger när det gäller attraktivt företagsklimat. Av de tio kommuner som är i topp på Svenskt Näringslivs ranking finner vi sex Stockholmskommuner varav fem är från “norra sidan”: Solna, Danderyd, Sollentuna, Upplands-Väsby, Sigtuna och Nacka.

Magnus Andersson är dessutom inte ensam om att vara ledande centerpartist i detta arbete. Det är förstås roligt att kunna konstatera att i alla dessa sex toppkommuner i Stockholm så är den gemensamma politiska nämnaren Centerpartiet – bara Centerpartiet är med och leder utvecklingen i dessa sex kommuner.

Idag skriver Magnus Andersson, kommunalråd (C) i Solna, på DN Debatt om att det krävs “politiskt mod” för att klara bostadskrisen i Stockholm;

Miljöpartiet i Stockholm röstade nej till 7.556 – mer än hälften av alla nya – bostäder under föregående mandatperiod. Folkpartiet gick till val på att stoppa Centerpartiets politik om att bygga högre i Stockholms innerstad.  Politiker från vänster till höger är rädda för att stöta sig med allt från villaägare som vill kunna grilla i kvällssol till äldre herrar som vill kunna fortsätta att vandra runt utan kläder i sitt vardagsrum utan att riskera insyn från framtida hyreshus. Samtidigt står 300.000 människor i en allt längre bostadskö.

Politiskt mod är förstås inte hela lösningen, men det är det ingen som påstår. Sänkt byggmoms, som jag själv förespråkar, reformerade regler för allmännyttiga bostadasbolag och stärkt konkurrens på bostadsmarknaden är andra viktiga pusselbitar.

Men Magnus har naturligtvis rätt – våra barn och barnbarn kommer inte att tacka oss kommunpolitiker för att vi satte röststarka påtryckargrupper i första rummet. De kommer inte heller att tacka oss för att vi till varje pris undvek att ta någon som helst ny mark i anspråk för bebyggelse. Och de kommer knappast att tacka oss för att vi fastnade i hårklyverier om husen ska ha tre eller fyra våningar när behovet var så mycket större.

Lyssna på de tysta rösterna. Se över markanvändningen. Bygg högre.

Huddingecenterns förslag om Kungsskrapan är ett exempel.

Läs även Albin Ring Broman och Johan Hedin.

Missa inte Magnus Anderssons debattinlägg på SVT om hur Centerpartiet inte står bakom den låt-gå-mentalitet som präglar stora delar av alliansen. Unga och andra som har svårt att få ett jobb behöver mer än vackra ord för att nå sina drömmar.

Debatten om varför det byggs för mycket eller snarare för lite är alltid viktig! Magnus Andersson tycker att det saknas mod, Helen Törnqvist lyfter politiskt initiativ och Raymond Svensson talar om “bostadsriksdag” och planprocesser. Debatten förs ju också kring hyresrätter centralt. Läs t ex DN, SvD, Aftonbladet, DN, DN, Peter Andersson.

Jag tillhör ett av de relativt få kommunalråd som bor i hyresrätt, tycker det är utmärkt att det finns centrala hyresrätter och tycker därför att Fredrik Reinfeldt har varit minst sagt ute på hal is när han har talat om att hyresrätten inte fungerar i city. Däremot är det bra med en mer marknadsanpassad hyressättning.

Jag har tidigare skrivit om ett mycket enkelt sätt att skapa fler bostäder, nämligen halverad byggmoms, eftersom det i grunden bör vara fel att beskatta något så viktigt så mycket som vi gör idag. Tillsammans med den nya lagstiftningen kring allmännyttans hyressättning och affärsvillkor så kan sänkta byggkostnader öppna upp för att vi i Sverige får i gång byggandet på den nivå som vi verkligen behöver.

Magnus Andersson har gjort sitt som ordf för Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF) och väljer nu att gå vidare, bland annat i sin roll som nytt kommunalråd i Solna. Ett stort tack till Magnus som inte har klivit undan för att delta i tuffa debatter. Som jag uppfattar det har även Magnus skött det organisatoriska arbetet i CUF på ett bra sätt och visat på ett bra ledarskap – med hjälp naturligtvis av duktiga medarbetare som. Magnus deltog bland annat också i en företagarträff som vi anordnade i Huddinge kommun för ett halvår sedan.

Jag citerar gärna några rader från Magnus egen blogg, och ser gärna att fler unga provar på att engagera sig i vårt CUF:

Jag har haft så otroligt skoj, så sjukt mycket spännande saker som har hänt och det var så många nya unga som röstade på Centerpartiet i valet. Jag har nästan allt att tacka CUF för.

Tack Magnus och lycka till CUF med att hitta en ny ledare!

Ja det är en fråga som infinner sig när man följer debatten om huruvida det är en bra idé eller inte att slå ihop Centerpartiet och Folkpartiet. Nu senast skriver Magnus Andersson, ordförande för Centerpartiets Ungdomsförbund och Adam Cwejman, ordförande för Liberala Ungdomsförbundet på Newsmill; “som två riktigt gamla partier finns det behov för en radikal förändring som gör att vi på allvar kan kämpa om väljarna utifrån ett liberalt perspektiv som förenar idéer och relevanta samhällsproblem som människor möter i sin vardag.”

Men denna förändring borde väl också kunna ske inom respektive parti och på så sätt också ge väljarna två liberala partier att välja på istället för ett? Om inte Centerpartiet respektive Folkpartiet på egen hand förmår att förnya sig så kanske det inte hjälper att slå ihop dem heller?

Det finns säkert uppsidor med en sammanslagning, och på sin blogg tar Magnus utgångspunkten i frågan hur liberala idéer får störst genomslag. Men kan inte samarbetet mellan Centerpartiet och Folkpartiet (för att börja nånstans) kring dagens liberala idéer istället bli bättre?

Läs även Annie, SvD, Hanna.

Folkhälsan är en stor utmaning som förtjänar en mer saklig och meningsfull diskussion än vad som blivit fallet de senaste dagarna.

Var det möjligen för mycket julmat som fick min kommunalrådskollega Stefan Hanna (C) i Uppsala att blogga om överviktiga människor och föreslå “att de som väljer att inte vårda sig själva får betala högre skatt än de som gör det.” Oavsett vilket är han inne på ett farligt spår när han talar om att beskatta människor efter vilken belastning de är för samhället i stort. Det skulle ofrånkomligen skapa en kontrollapparat kring vem och hur man avgör vad detta innebär i praktiken, och det vore dessutom tror jag fel väg för att lösa ett verkligt hälsoproblem.

Vem bedömer hur stor del av övervikten som beror på egna val respektive ärftliga och andra faktorer som ligger utom ens påverkan? Vem vårdar sig själv tillräckligt väl för att slippa skatt? Och vem ska bedöma detta? Och vem sätter priset på ens livsstil? Det är inga små frågor som Hanna blir skyldig svaret på med sitt blogginlägg. Nu har han dock skrivit ett slags svar på kritiken i form av ett nytt blogginlägg men där bemöts i alla fall inte mina frågor och inte många andras heller, vilket är synd. Hanna upprepar att han vill lösa folkhälsoproblemet och menar att det är dags att överväga nya politiska vägar. Gärna det för min del, men inte den beskattningsväg om han själv presenterar.

Att döma av mediareaktionerna är det inte många som gillar upplägget för övrigt. Jag håller med Kjellberg i hans bedömning att Hanna tar upp ett verkligt problem men att hans skatteförslag inte löser några problem. Lotta Olsson skriver “att övervikt är ett samhällsproblem är klart, men att överviktiga är det är en helt annan sak.” Magnus Andersson värjer sig med visst fog mot denna livsstilsfascism och utvecklar också sitt resonemang på Brännpunkt SvD. Bland det intressanta i det Magnus skriver är hans referens till att överviktiga inte alls kostar samhället mer än andra. Och när det gäller jämförelsen med rökare så måste väl rimligen alla skattepengar som de betalar under sin livsstil täcka en stor del av eventuella vårdkostnader.

Vad man istället borde göra mot ett folkhälsoproblem som övervikt är att förebygga med bättre och mer attraktiva chanser att röra på sig, komma in i ett föreningsliv och att inte minst satsa på ungdomar. Det är klart att stödet till föreningslivet är en viktig faktor i detta. Kent Persson skriver också om detta. Annie Johansson skriver också.

Vi måste se till att unga inte ställs åt sidan och glöms bort. Centerpartiet är idag det enda partiet som gör något åt ungas livsvillkor.

Här några exempel på vad jag och Centerpartiet vill göra för att unga ska få in en fot på arbetsmarknaden:

Öka tryggheten för unga
Centerpartiet vill att den sjukpenninggrundande inkomsten ( SGI) grundas på vad personen tjänat under det senaste året, istället för att diskvalificera många unga som idag.
Förändra LAS så att unga får chansen
Företag med 1-9 anställda ska undantas från reglerna om turordning.
Konkurrensutsätt Arbetsförmedlingen
Inför jobbpeng som följer den arbetslöse och jobbonus till den som förmedlar ett nytt jobb.
Öppna upp för nya marknader och nya jobb
Sänk tjänstemomsen från 25 till 12 procent – det ger 10 000 nya jobb.
Öppna möjligheternas värld även för unga
Sänk gränsen för starta-eget-bidrag från 25 till 18 år.

Läs mer om Centerpartiets Ungdomsmanifest

Andra centerbloggare: Annie Johansson, Magnus Andersson, Per Ankersjö.