Nils-Eric Sandberg får det mesta rätt i hans analys av hur Sverige vägrar att sätta ungdomarna i första rummet; “Om alla ungdomar som nu saknar jobb insåg vad det innebar skulle de inte hälsat Reinfeldts kapitulation för LO med jubel.” Helt klart är att de höga ingångslönerna missgynnar unga och Centerpartiet är idag det enda politiska alternativet för den som vill ge ungdomar bättre möjligheter att få in en fot på arbetsmarknaden – istället för båda fötterna utanför.
Sandberg vill se individuell kontraktsrätt för ungdomar (och andra också får man förmoda) men menar också att detta inte förutsätter ett slopande av kollektivavtalen. Men rimligen skulle det bli ett rejält slag mot de senare och vi kan förvisso inte idag veta vilka konsekvenserna på längre sikt skulle bli.
Jag tror i alla fall att lärlingsanställningar, avstampsjobb x2, sänkta arbetsgivaravgifter och slopade turordningsregler för småföretag är bättre för att sänka ungdomsarbetslösheten än vänsterpartiernas politik.
Läs även Magnus Andersson
Share on Facebook
Sällan (och i få andra länder) har så många unga människor haft det så svårt att få in foten på arbetsmarknaden. Sverige skiljer ut sig i jämförelser med andra länder och även om arbetslösheten nu kommer att dämpas framöver finns en stor risk att många människor får stå vid sidan av och titta på. Detta gäller inte minst yngre och invandrare, och det borde vara en stor uppgift för varje politiskt parti att minska detta utanförskap. Men, som Magnus Andersson skriver, vågar “endast ett svenskt parti vågar diskutera det” … ungdomsarbetslösheten beror delvis på höga ingångslöner. Det här är också något som de flesta inser, en majoritet på aftonbladet.se säger att de tror att lägre ingångslöner skulle ge fler jobb för unga.”
Jag har tidigare skrivit om detta här och här.
Share on Facebook
Sverige behöver få fler människor att gå från utanförskap till gemenskap. Därför är det en angelägen sak att avskaffa turordningsreglerna så att även de nyaste på arbetsplatsen bedöms efter sin kompetens, sida vid sida tillsammans med de som varit där längst.
Hur länge ska ungdomar behöva vänta för att få en chans?
Foto: alexdecarvalho
Tyvärr verkar det dock fortfarande finnas förvirring om vilken modell som Centerpartiet i detalj förespråkar när det gäller turordningsreglerna. Att DN (Obs: texten i DN-artikeln som citeras nedan har sedan publiceringen av denna bloggpost tagits bort!) har misstolkat stämmobesluten är illa nog, tyvärr tror jag att förvirring även råder hos en del centerpartister. DN skriver:
“Centern är det parti som vill gå längst när det gäller förändringar i turordningsreglerna. På centerstämman i våras beslutades att dagens undantag med två personer i företag med upp till tio anställda utökas till att gälla tio personer i företag med upp till 50 anställda, åtta personer i företag med 40 anställda, och så vidare. Turordningsreglerna för företag med upp till tio anställda bör slopas helt, enligt centerns stämmobeslut.”
I själva verket var besluten på Centerstämman i maj 2009 följande:
- Förändra turordningsreglerna genom att införa proportionalitet och överföra på sikt ansvaret för turordningsreglerna till parterna
- Att LAS skall omarbetas så att företag med 1-9 anställda helt undantas från reglerna om turordning
(Du finner det aktuella slutprotokollet här, se ss 4-6)
Det sistnämnda var ett förslag från Stockholms läns idéarbetsgrupp (där jag själv har varit med och stöttat processen under nästan två år).
Den enda rimliga tolkningen av detta är att Centerpartiets modell innebär att alla företag får undanta nio anställda, och därutöver gäller proportionalitet. Centerstämman menade naturligtvis INTE att ett företag med nio anställda skulle få undanta alla medan ett med 40 anställda skulle få undanta åtta!
Värt att nämna också att det i stämmotexten står att “på längre sikt anser vi att turordningsreglerna bör avskaffas för att istället ge arbetsmarknadens parter ansvaret att avtala om villkor”.
Fler som bloggar om detta: Kerstin Lundgren, Johan Hedin.
Share on Facebook
Centerpartiet visar prov på stor trovärdighet i strävan efter att minska ungdomsarbetslösheten. Tidigare föreslagna och genomförda åtgärder som ungdomsavtal och sänkta arbetsgivaravgifter följs nu upp med förslag om sänkta (minst 2/3 av kollektivavtalsnivån) ingångslöner.
Att ha ett jobb till en något lägre lön (än de redan etablerade) borde rimligen ge en mycket högre inkomst än ingen lön alls.
Vad det handlar om är att komma tillrätta med en av Europas högsta ungdomsarbetslöshetsnivåer. Per Ankersjö gör själva grundidén tydlig: “I en Sifoundersökning för några år sedan värderade 59 procent av arbetsgivarna ett halvår på McDonald’s högre än ett halvårs statskunskapsstudier.”
Centerpartiet visar därmed att både vilja och handlingskraft finns för att göra något åt problemet.
Värt att påminna om arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorins (M) uttalande nyligen: “Det är tyvärr så att om man ändå ska säga upp så är det bättre att det drabbar ungdomar än äldre och sjuka som har lägre produktivitet.”
Share on Facebook
